Recept på Västerbottenostpaj

Jag kan inte låta bli att dela detta recept på Västerbottenostpaj. Ni vet paj med världens godaste Västerbottenost. Den är så god att den nästan smälter i munnen. Här kommer receptet:

Först pajskal:

  • 150 g smör
  • 3 1/2 dl vetemjöl
  • 2 msk kallt vatten
  • 1/2 tsk salt
  • 1 ägg till pensling

Sedan fyllningen:

  • 2 dl mjölk
  • 2 dl vispgrädde
  • 300 g riven Västerbottensostar
  • 4 ägg
  • 1 tsk strösocker
  • salt
  • svartpeppar

Gör så här:

  1. Finfördela smöret i mjölet och tillsätt vatten och salt. Arbeta ihop till en deg.
  2. Lägg degen i en pajform med 25 cm i diameter. Nagga den och låt stå svalt i 15-30 min, vispa upp ägg och pensla skalet innan du gräddar den i nedre delen av ugnen i 10-15 min.
  3. Koka under tiden upp mjölk med grädde i en kastrull, blanda sedan i riven ost och rör om så att osten smälter.
  4. Knäck ned ägg i ostblandningen och vispa lätt ihop fyllningen. Blanda i lite socker och smaka av med salt och peppar.
  5. Häl fyllningen i det pajformen. Sätt in pajen i nedre delen av ugnen. Sänk värmen till 175°C. Grädda pajen ca 25 minuter eller tills äggstnnningen har stelnat.
  6. Servera pajen varm, ljummen eller kall.
3 Jan 2020

Kalla det vad du vill

Att bli farmor, eller mormor, eller bara "tant" i största allmänhet, är inte så lätt att förbereda sig för. Jag tror att få människor funderar över hur livet kommer att se ut och kännas när man passerat 60-strecket och närmar sig pension. För allt förändras! Från kroppen till orken till de sociala förväntningarna och intressena. Det handlar mindre om att man får barnbarn - om man nu får det - och mer om den inre resan. Livet är inte för evigt och ju äldre man blir desto mer påtagligt blir det; desto viktigare blir det att leva för dagen och ägna sig åt saker som känns meningsfulla. Man måste göra vad man kan med den tid man har och det inser man ibland i sista timman. 

Min bästa tid är nu

Jag är en mogen tjej som är hungrigare än någonsin på livet! Jag har vässade klor och fokus inställt på att min allra bästa tid fortfarande ligger framför mig. Jag lever ensam men känner mig mindre ensam än jag någonsin gjort tidigare - för jag lever för mig själv i första hand. På den här bloggen får du gärna hänga med mig i min vardag. Jag tränar, umgås med familj och vänner, deltar i kurser och föreläsningar och annat härligt. Också pysslar jag en hel del - i sann farmoranda!